Scroll To Top

Stöd för BFL-kartläggning

BFL-kartläggning kan användas som stöd för att följa upp arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund. Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat. Frågorna har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam.

Analys av kartläggningsresultatet

Personalen kan analysera sina elevers svar utifrån de fem strategierna  och lyfta fram behov för arbetslaget.

    • Vad kan de? Vad är de bra på?
    • Vad i undervisningen har bidragit till att eleverna utvecklat detta?
    • Vad behöver de utveckla?
    • Vad behöver förändras i undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla detta?

Skolledare kan analysera verksamhetens svar (elever och personal) för att få syn på vad personalen behöver utveckla för att tillgodose elevernas behov .

    • I vilka frågor har vi positiva svar?
    • I vilka frågor har vi mindre positiva svar?
    • I vilka frågor har vi stor spridning i svaren?
    • Vad kan förklaringen till de positiva, de mindre positiva och spridningen av svaren bero på?
    • I vilka frågor har vi hög samstämmighet mellan elever och personal?
    • I vilka frågor har vi stor skillnad mellan elevernas och personalens svar?
    • Vad kan anledningarna vara till små respektive stora skillnader mellan elever och personal?
    • Vilka styrkor framträder när frågorna sorteras efter respektive  strategi?
    • Hur kan vi använda våra styrkor för att fortsätta utvecklas?
    • Vilka svagheter framträder när frågorna sorteras efter respektive strategi?
    • Hur kan vi arbeta för att balansera våra svagheter för att fortsätta utvecklas?
    • Vilken strategi/vilka strategier behöver enheten prioritera?
    • Vad belyses genom kommentarer från elever respektive personal?
    • Vad behöver min personal för kompetensutveckling?

 

Kartläggningsfrågor

Kartläggningen består sexton frågor och utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Kartläggningen är tänkt som ett verktyg för att få syn på och diskutera kvalitéer i  undervisning/verksamhet. 

Efter varje rubrik, en för varje BFL-strategi, återfinns både elev- och personalversionen av de frågor som sorteras under respektive BFL-strategi.  Efter varje enskild fråga följer oftast en kort förklaring av vad frågan syftar till samt exempel på hur ett elevresonemang kring ett alternativ kan se ut. Dessa exempel är tänkta att användas som stöd vid eventuella frågor som eleverna kan ha då de genomför enkäten.

I de grå rutorna, under respektive strategi, återfinns förskolans intervjufrågor. Dessa används istället för enkätfrågor i förskolan och kan också användas för elever i t.ex. språkintroduktion.

Tydliggöra mål och kriterier för framgång

Att tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång.

BARN I FÖRSKOLA

“Berätta vad du lär dig i förskolan”

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

Fråga 1, 2, 3 och 4

Fråga 1 ) Vi pratar om mål för undervisningen i skolan/Jag pratar om mål för undervisningen med mina elever

Vi vill veta om undervisningens syfte är tydligt och ingår i ett sammanhang –  “Denna lektion ska ni lära er att…”, “I detta ämne ska ni lära er att”

Aldrig “Nej, vi får bara veta vad vi ska göra”

Ibland “Vi brukar få veta vad vi ska lära oss när vi börjar med ett tema eller arbetsområde”

Ofta “Vi pratar om det då och då i de flesta av ämnena”

Dagligen “Varje lektions berättar läraren vad vi ska lära oss idag”

Fråga 2) Jag kan förklara vad jag lärt mig under dagen /Eleverna kan förklara vad de lärt sig under dagen

Vi vill veta om eleverna överlag är medvetna om undervisningens syfte.

Nej “Nej, jag vet bara vad vi gjort, men inte vad jag lärt mig”

Om jag får stöd “Om någon frågar mig om jag blivit bättre på t.ex. stavning så kan jag svara på det”

Om det intresserar mig “Om det är något som är intressant så kan jag förklara vad jag lärt mig om det”

På egen hand “Jag kan förklara vad jag lärt mig av att göra olika saker i skolan”

Fråga 3) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena/ Eleverna vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena

Vi vill veta om eleverna överlag är medvetna om undervisningens krav.

Nej ”Jag vet inte vad som krävs”

I vissa fall ”Jag vet vad som krävs av mig i några ämnen”

I de flesta fall ”Jag vet vad som krävs av mig i många ämnen”

Ja ”Jag har en god uppfattning av vad som krävs av mig i alla ämnen”

Fråga 4) Läraren använder olika exempel för att förklara/ Du använder olika exempel för att förklara

Vi vill veta om eleven får möjlighet att ta efter goda exempel och lära sig modeller för hur de ska kunna arbeta framöver t.ex. genom att få se hur andra elever har gjort tidigare.

Sällan “Vi följer instruktionerna från läraren för att veta vad vi ska göra”

Ibland “Ibland får vi se exempel som gör att jag förstår vad jag ska göra”

Ofta “Vi får ofta se exempel på hur man kan göra, eller hur andra har gjort”

Alltid “Lärarna använder olika sorters exempel när de förklarar t.ex. bilder, filmer, matriser eller andra elevers arbeten”

 

Skapa aktiviteter som synliggör lärandet

Att möjliggöra effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar synliga tecken på elevernas lärande.

BARN I FÖRSKOLA

Berätta hur du lär dig i förskolan

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

Fråga 5, 6 och 7.

Fråga 5) Jag deltar i samtal i undervisningen genom att säga vad jag tycker/ Eleverna deltar i samtal i undervisningen genom att säga vad de tycker

Vi vill veta om alla elever görs delaktiga i undervisningen. Om du upplever att det endast är ett fåtal som deltar aktivt, och att flertalet aldrig deltar, så bör du markera “aldrig”.

Aldrig “Jag sitter alltid tyst och låter de andra prata”

Ibland “Ibland när vi får arbeta två och två så brukar jag säga vad jag tänker”

Ofta “Jag brukar säga vad jag tycker t.ex. när vi berättar vad vi skrivit i vår loggbok, vilket vi gör flera gånger i veckan”

Dagligen “Jag säger vad jag tycker och tänker i flera olika sammanhang – i par, i grupp och i helklassdiskussioner”

Fråga 6) Läraren utvärderar undervisningen/ Du utvärderar undervisningen

Sällan “Jag tror att våra lärare kör samma undervisning år ut och år in. Det spelar ingen roll vad det är för klass som undervisas”

Efter längre tid “Vi brukar ha utvärdering i slutet av terminen”

Efter en kort tid “Vår lärare brukar utvärdera undervisningen då och då, och ofta i slutet av ett arbetsområde”

Varje lektion “Vi skriver vad som varit bra respektive dåligt i vår loggbok efter varje lektion”

Fråga 7) Jag får möjlighet att visa vad jag kan på flera olika sätt/ Eleverna får möjlighet att visa vad de kan på flera olika sätt

Vi vill veta om bedömningen är allsidig och varierad och ger alla elever möjligheter att lyckas.

Aldrig “Vi har samma typ av prov eller förhör varje gång”

Ibland “Vi har ofta vanliga prov men ibland får vi göra på något annat sätt t.ex. genom att redovisa i klassen.”

Ofta “I de flesta ämnena får vi visa vad vi kan på olika sätt”

Alltid “Jag kan alltid välja att visa vad jag kan på ett sätt som passar mig”

 

Återkoppling som för lärandet framåt

Att ge feedback som utvecklar lärandet, återkoppling som får mottagaren att tänka.

BARN I FÖRSKOLA

Berätta vad du lär dig av vuxna i förskolan

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

Fråga 8 och 9.

Fråga 8) Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet/ Eleverna får veta hur det går för dem i skolarbetet

Vi vill veta om återkopplingen sker på ett sätt så att eleverna kan använda den i sitt fortsatta lärande.

Sällan “Vi får veta hur det gått genom de betyg/skriftliga omdömen som lärarna skriver.”

Efter längre tid “Det brukar dröja ett tag innan vi får tillbaka våra prov”

Efter en kort tid “Lärarna brukar återkomma med hur det gått inom några dagar”

Direkt i undervisningen Jag får veta hur det gått för mig direkt t.ex. genom att min lärare eller mina kamrater berättar för mig vad som var bra eller dåligt”

Fråga 9) Vad händer när du får veta hur det går för dig/ Vad händer överlag när eleverna får veta hur det går för dem

Med det tredje alternativet “De vet hur…”, vill vi veta om eleverna har fått återkoppling som gör att eleven vet hur denne ska utveckla sitt arbete. I det fjärde alternativet har återkopplingen lett till att eleven inte bara vet hur, utan också vill arbeta vidare med sitta arbete.

Ingenting “Jag brukar kasta proven när jag sett hur det gått”

De vet vad de lärt sig “Jag förstå vad som var bra och dåligt med mitt arbete”

De vet hur de ska gå vidare “Jag förstår vad som var bra och dåligt och hur jag ska tänka i fortsättningen”

De vet hur och vill arbeta vidare med de tips de fått “Jag vill oftast arbeta vidare med de tips som jag fått för att förbättra mitt arbete”

 

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra

Att aktivera eleverna som resurser för varandra, genom till exempel kamratbedömning.

BARN I FÖRSKOLA

Berätta hur du lär dig av dina kompisar i förskolan

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

Fråga 10, 11 och 12.

Fråga 10) Vi hjälper och stöttar varandra i skolarbetet/ Eleverna hjälper och stöttar varandra i skolarbetet

Vi vill veta om klassrumskulturen är en lärande plats där elever hjälper och stöttar varandra för att lyckas.

Aldrig “Jag tycker att det är fusk om elever hjälper varandra”

Ibland “Ibland när läraren är upptagen så brukar jag fråga min kompis om hjälp”

Ofta “Vi arbetar ofta i par eller i grupp och då hjälper vi varandra”

Alltid “Vi arbetar mycket tillsammans och vår lärare tycker att det är bra om vi hjälper varandra att förstå”

Fråga 11) Vi tränar på att bedöma varandras arbeten/ Eleverna tränar på att bedöma varandras arbeten

Aldrig “Det är bara läraren som ska bedöma eleverna”

Sällan “Någon enstaka gång har vi fått säga vad vi tycker om en kamrats redovisning eller text”

Ibland “Ibland får vi läsa varandras texter och säga vad som var bra och vad som kan bli bättre”

Ofta “Vi tränar ofta på att ge varandra respons och hur vi ska göra det på ett bra sätt”

Fråga 12) Jag använder mig av de tips som jag får av mina kamrater i klassen/ Eleverna använder sig av de tips som de får av sina kamrater i klassen

Denna fråga syftar på de tips som eleverna får genom kamraternas bedömningar (föregående fråga).

Aldrig “Jag får aldrig några tips av mina kamrater”

Sällan “Det har hänt någon enstaka gång att jag fått ett bra tips av någon som läst igenom mina arbeten eller på hur jag ska redovisa eller använda ett verktyg”

Ibland “Ibland får jag bra tips och då använder jag mig av dem men andra gånger är de inte så bra”

Ofta “Det kan vara svårt att själv avgöra vad som kan förbättras så därför har jag ofta nytta av de tips som jag får”

 

Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess

Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer, genom till exempel självskattning.

BARN I FÖRSKOLA

Berätta vad du vill lära dig i förskolan

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

Fråga 13, 14, 15 och 16.

Fråga 13) Jag kan bedöma mitt eget arbete/ Eleverna kan värdera/bedöma sina egna prestationer

Vi vill veta hur det ser ut för den stora majoriteten elever.

Nej “Det är omöjligt att veta om något jag gjort är bra eller dåligt om inte läraren säger det”

Om de får stöd “Om en lärare ställer frågor om mitt arbete så märker jag om det är bra eller dåligt”

Om det intresserar dem “Jag vet om jag gjort bra ifrån mig i de ämnen som jag är intresserad av”

På egen hand “Jag har lätt för att avgöra vad i mitt arbete som är bra och vad som behöver förbättras”

Fråga 14) Jag säger till om det är någonting som jag inte förstår/ Eleverna säger till om det är någonting som de inte förstår

Vi vill veta hur det ser ut för den stora majoriteten elever.

Sällan “Jag säger bara till om min lärare kommer fram till mig och frågar mig direkt”

Ibland “Jag brukar säga till om andra också säger att de inte förstår”

Ofta “Jag brukar säga till om min lärare inte verkar alltför upptagen”

Alltid “Jag vill förstå så om något är otydligt så säger jag alltid ifrån”

Fråga 15) Jag arbetar med det som jag behöver förbättra/ Eleverna arbetar med det som de behöver förbättra

Vi vill veta hur det ser ut för den stora majoriteten elever.

Nej “Jag brukar bara göra det som jag tycker är roligt”

Om de får stöd “Om jag får hjälp av någon som berättar vad jag ska göra och förklarar hur, så kan jag arbeta med det som jag tycker är svårt”

Om det intresserar dem “Om det är någonting som intresserar mig så kämpar jag på även om det är svårt”

På egen hand “Jag försöker alltid att ta reda på vad jag behöver träna på för att utveckla mig och bli bättre”

Fråga 16) Jag får vara med och planera undervisningen/ Eleverna får vara med och planera undervisningen

Vi vill veta om elever görs delaktiga i planerandet av arbetssätt och innehåll i undervisningen.

Sällan “Lärarna planerar alla lektioner

Ibland “Ibland får vi vara med och tycka till om vad vi ska göra eller hur vi ska göra det”

Ofta “Vi får ofta vara med och diskutera både innehåll och hur vi ska arbeta”

Alltid “Lärarna ger alltid oss möjlighet att påverka genom att ta reda på vad vi behöver arbeta med, hur vi vill arbeta och vilka genomgångar som behövs”

Dweck

Fixed mindset eller ett growth mindset (se Carol Dwecks forskning). I BFL-kartläggningen som genomfördes i november 2013 ställdes två nya frågor till både personal och elever:

Personal

”Vad tror du är mest avgörande för att eleverna ska lyckas i skolan?”
”Vad tror du att eleverna tror är avgörande för att lyckas i skolan?”

Elev

”Vad tror du är viktigast för att lyckas i skolan?”
”Vad tror du att lärarna tycker är viktigast för att lyckas i skolan?”

Svarsalternativ 1 – Att eleverna har talang och begåvning
Svarsalternativ 2 – Mest talang men även arbete
Svarsalternativ 3 – Mest arbete men även talang
Svarsalternativ 4 – Att eleverna jobbar hårt och med det som är lite svårt

Dwecks forskning visar att hur vi återkopplar till eleverna påverkar deras ”mindset” och därmed också deras möjlighet att utvecklas. Genom bedömning för lärande utvecklar vi professionen och skapar förutsättningar för barn och elever att få syn på sitt lärande och ju fler barn/elever som tror att de genom arbete kan utvecklas och lära sig mer, desto bättre förutsättningar har vi för att ge våra elever en bra utbildning där alla utmanas och där alla elever lyckas.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala