Scroll To Top

Vårterminen 2016 Naverlönnskolan

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Genom att arbeta med lärmodulscykler uppfyller ni både Skollagens krav på arbete för beprövad erfarenhet samtidigt som ni arbetar med en modell för fortbildning som har stöd i forskning.

Vårterminens lärmoduler

“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.”  – Timperley, Det professionella lärandets inneboende kraft

synligt

Nu har vi kommit halvvägs i arbetet med att fördjupa våra kunskaper och professionella färdigheter och att låta eleverna få nya erfarenheter av lärande. Vi har arbetet med lärmodulerna Undervisning som gör skillnad och Likvärdig bedömning och tar med oss de erfarenheter och kunskaper som vi utvecklat när vi nu går över till att fokusera på Entreprenöriellt lärande och Inkludering. Syftet med arbetet är att lyfta elevernas inre motivation, självtillit och  förmåga att ta ansvar.

3) Entreprenöriellt lärande (vt15)
– Lärmodul 1 – En skola där eleverna vill vara
– Lärmodul 2 – Värdeskapande som pedagogik

4) Inkludering (vt16)
– Lärmodul 1 – Planera för alla
– Lärmodul 2 – Aktivera alla elever

Varje område behandlas i två lärmodulcykler. Vid den första lärmodulen är det den ena hälften av arbetslagen som genomför lektioner och moment medan den andra observerar och vid den andra lärmodulen är det tvärtom.

Vårterminen - veckoplan
[table id=18 /]

Entreprenöriellt lärande

I lärmodulerna  under rubriken “Entreprenöriellt lärande” är syftet att introducera entreprenöriell kompetens och värdeskapande pedagogik som begrepp, att prova på entreprenöriellt lärande i undervisningen och utvärdera effekterna av dessa på elevernas engagemang och förmåga att ta ansvar.

Målet för det kollegiala lärandet
En märkbar förbättring av elevernas förmåga att ta lärandet i egna händer, av elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande för ökad måluppfyllelse och bättre resultat i alla ämnen.

Att utveckla elevernas entreprenöriella förmåga

  • Att utveckla elevernas nyfikenhet och initiativkraft
  • Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
  • Att utveckla elevernas självtillit och tro på sin förmåga

En skola där eleverna vill vara

Lärandemål

  • Lära oss om om entreprenöriell kompetens
  • Planera en lektion med entreprenöriella inslag
  • Använda kriterier för att få syn på entreprenöriella kompetenser
  1. Läs utdrag ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 och ur Entreprenöriellt lärande, vad innebär det & vilken betydelse kan det ha?
  2. Titta på filmklipp Entreprenöriellt lärande
  3. Titta på filmklipp Entreprenöriell undervisning
  4. Läs Att planera entreprenöriellt
  5. Läs Mitt i processen – att arbeta med det entreprenöriella lärandet
  6. Läs Elevers lust att förstå – en bortglömd drivkraft

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

ur Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011

Entreprenöriellt lärande brukar sägas vara den form av lärande som leder till att individer utvecklar entreprenöriella kompetenser. I Skolverkets kunskapsöversikt (Leffler m fl., 2010, sid 11) definieras entreprenörskap som ”en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang”. Entreprenöriella kompetenser beskrivs som förmåga att se möjligheter, ta initiativ, ha drivkraft att omsätta idéer till handling, lära sig lösa problem, planera sitt arbete och samarbeta med andra. Detta synsätt kan sägas vila på en bred definition av vad entreprenörskap innebär, vilket också har blivit en allt vanligare utgångspunkt i utbildningssammanhang.
ur Entreprenöriellt lärande, vad innebär det & vilken betydelse kan det ha?


Entreprenöriellt lärande (7:36)

Dan Halldin, om hur han lägger upp sin undervisning (25:09)

Kommunikation och språkanvändning är länken mellan människan och omgivningen i ett sociokulturellt perspektiv. Det är genom dialog med omvärlden som människan samlar erfarenheter och förändrar sin verklighet. De sätt att resonera och tolka verkligheten som vi fått pröva tillsammans med andra, kan vi sedan använda som resurser för att kommunicera och förstå framtida situationer. Genom att samspela och kommunicera med andra får vi tillgång till deras tolkningar och förslag. Se Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts

– Skolverket.se

Läs Skolverkets Elevers lust att förstå – en bortglömd drivkraft
Läs Richard Lindes Att planera entreprenöriellt
Läs Richard Lindes Mitt i processen – att arbeta med det entreprenöriella lärandet

För dig som vill lära dig mer:

Titta på filmklipp om Åtgärdsvalsstudier och barns delaktighet i planeringen (6:14)

Titta på filmklipp Entreprenörskap som begrepp (13:43)

Läs Richard Lindes Att skapa motivation hos eleverna! och Motivation del 2

Läs Annica Elds Fältstudier – ett elevaktivt arbetssätt

Läs Lisbeth Berns Svenska som andraspråk och Minibladet 

Skolan dödar motivationen (7:51)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vad är entreprenörskap och varför ska vi ha entreprenörskap i skolan?
  • Kan entreprenörskap göra skolan bättre? På vad sätt är entreprenörskap bra för eleverna?
  • Vilka erfarenheter har ni av att arbeta entreprenöriellt?
  • Varför kan det vara svårt att få in entreprenörskap i skolan?
  • Vad kan vara bra att tänka på för att lyckas med entreprenörskap i skolan?

Både de lärare som ska genomföra planeringen och de som ska observera lektionen planerar tillsammans, men genomförandet  av lektionen görs av de som i föregående lärmodul agerade observatörer.

Planera

Utifrån era nyvunna kunskaper om entreprenöriellt lärande ska ni nu prova på att arbeta entreprenöriellt. Ni ska planera upp undervisning som har entreprenöriella inslag.

  • För högsta ”motivations- och intressegrad” hos eleverna, låt området ta avstamp i något konkret dilemma, något de blivit nyfikna på eller något som väckt en stark känsla hos dem. Genom att låta det som ni uppmärksammat som viktigt i elevernas omvärld, verkligen vara utgångspunkten för arbetet, genereras ett större engagemang och intresse för det kommande arbetet. Gör eleverna delaktiga genom att involvera och fråga dem!
  • Det entreprenöriella inslaget kan vara allt ifrån att intervjua någon eller bjuda in någon till något till att presentera eller producera något för någon. Hur omfattande (litet eller stort) ni vill göra inslaget är upp till er och era elever! Låt gärna eleverna använda digitala kanaler och vända sig till aktörer utanför den egna gruppen: vaktmästare, sjuksyster, bibliotekarier, servicepersonal, föräldrar, föreningar, tjänstemän, politiker, andra elever, klasser,  lärare eller skolor etc

Använd Richard Lindes checklista för entreprenöriellt lärande när ni planerar:

  • Vilka strukturella förutsättningar behöver uppfyllas och övas?
    – Schema, gruppsammansättningar, förmågor och kunskapskrav. 
  • Vilka former för samverkan ska arbetsområdet innehålla och vilka kontakter behöver tas? Vilka färdigheter för samverkan ska övas eller förberedas?
  • Vilka strategier för att väcka elevernas motivation ska användas?
  • Hur ska vi formulera uppgiften/uppgifterna för att få till stånd ett lateralt tänkande och vilka kulturformer kan vi använda för att gynna kreativiteten hos våra elever?
  • Vad är det som ska bedömas? När och hur ska denna bedömning ske?
  • Hur ska vi finna det vardagsnära i planeringen för att våra elever ska förstå varför vi arbetar med detta?

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
  • Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
Genomför lektion och observation.
Återkoppla ert arbete och diskutera

  1. Hur gick det att genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
  2. Vilka effekter hade de entreprenöriella inslagen på eleverna?
  3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
  4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?
  5. Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Värdeskapande som pedagogik

Lärandemål

  • Lära oss om värdeskapande pedagogik
  • Planera en lektion med mottagare
  • Använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang
  1. Läs utdrag ur Entreprenöriellt lärande, vad innebär det & vilken betydelse kan det ha?
  2. Titta på filmklipp Bloggen som undervisningsverktyg
  3. Läs Att skapa mottagare till elevernas arbete
  4. Läs Att tala inför varandra – på riktigt
  5. Läs Att lära av varandra 
  6. Läs Utmaning öppnar dörrar mellan hem och skola
  7. Läs Skolarbetet blir ”på riktigt” när fler läser elevernas bloggar
  8. Läs Forskare vill revolutionera skolundervisningen 

Just att skapa värde i någon form – kulturellt, socialt eller ekonomiskt – är en central del av entreprenörskapet som ofta försvinner eller tonas ned när begreppet överförs till skolvärlden, kanske på grund av dess förmodade 10 kopplingar till kapitalism. Men att skapa värde för andra individer ger ofta upphov till starka känslor av mening, upplevd relevans och personligt välbefinnande (Baumeister m fl., 2012), och har visat sig vara effektivt för att skapa motiverade elever i skolan (Otterborg, 2011, Surlemont, 2007). Kanske är ett fokus på värdeskapande aktiviteter ett av de främsta bidragen entreprenöriellt lärande kan ge i dagens skola, där brist på motivation och intresse bland elever ofta är ett problem.
ur Entreprenöriellt lärande, vad innebär det & vilken betydelse kan det ha?


Bloggen som undervisningsverktyg (5:00)

”Att eleverna får möta autentiska mottagare i sin kommunikation gör att det blir fokus på innehållet och det skapar ett stort engagemang hos eleverna.”
Dan Åkerlund

Det finns många exempel på hur elevers skrivande får en skjuts av att det finns en verklig mottagare för deras texter. Det gäller inte bara skrivande, Dan Åkerlund har till exempel skrivit om hur elever kommunicerar sitt skolarbete via bloggar och Skype. Även i NO går det utmärkt att låta skrivuppgifter och laborationsrapporter få en mottagare, både verkliga och fiktiva. Resultatet blir att elevernas motivation höjs. Det innebär också att deras kunnande vidgas då de måste anpassa sina redovisningar när det gäller urval av innehåll, språk, begrepp och form. Eleven ges en möjlighet att träna förmågan att kommunicera naturvetenskap  och läraren får bedömningsunderlag som visar hur eleverna kan ”skapa … texter och andra framställningar med … anpassning till syfte och målgrupp” (ur kunskapskraven NO, LGR11). Mottagaren kan vara en kompis, någon utomstående eller helt påhittad och här följer tre enkla exempel från min egen undervisning.
Läs Cristian Abrahamssons, Att skapa mottagare till elevernas arbete

Att stå inför sin klass och hålla ett förberett tal kan kännas ovant och konstlat för många elever ”Ofta jag kommer stå sådär och snacka inför folk sen när jag jobbar?!” Som gymnasielärare arbetar jag ofta med infärgning av den valda studieinriktningen. Att synliggöra förmågor och koppla dem till det kommande yrkeslivet är bland annat viktigt för att öka elevers motivation för skolarbetet. I projektet ”Bokprat” arbetar jag och min kollega Åse Kerr (yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet) med verkliga mottagare och tydliga stödstrukturer för att motverka talängslan och höja elevernas prestationer.
Läs Lilian Biraths Att tala inför varandra – på riktigt.

Birgitte Holm Sörensen är professor vid Ålborgs universitet och forskningsledare för ett av de danska demonstrationsskoleprojekten som fokuserat på hur elevers medinflytande och aktiva skapande i digitala lärmiljöer påverkar lärandet. Ett av de danska elevernas uppdrag i engelska handlade om att med hjälp av olika digitala verktyg utbyta  erfarenheter med jämnåriga i en kenyansk skola. Birgitte Holm Sörensen pekar på att samspelet mellan lärare och elever och elever emellan förändras, då det blir ett gemensamt projekt att lära sig och de digitala redovisningarna blir ett gemensamt intresse. Läraren får en mer stödjande roll och eleverna arbetar engagerat och aktivt med att dels inhämta information som är relevant och intressant och dels med att anpassa den till mottagaren, hitta rätt ord på engelska och att träna på att tydligt delge mottagaren informationen, dvs lära ut något.
Läs Linda Sonessons Att lära av varandra och Utmaning öppnar dörrar mellan hem och skola.

Läs Skolverkets Skolarbetet blir “på riktigt” när fler läser elevernas bloggar

 För dig som vill lära dig mer:

Läs Svenska Yles Forskare vill revolutionera skolundervisningen 

M. Lackéus, värdeskapande som pedagogik på 10 minuter (11:32)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Vilka erfarenheter har ni idag av att arbeta med uppgifter verkliga mottagare för eleverna?
  • Hur kan de uppgifter som används i undervisningen idag anpassas så att elevernas får verkliga mottagare för sina uppgifter?

Både de lärare som ska genomföra planeringen och de som ska observera lektionen planerar tillsammans, men genomförandet  av lektionen görs av de som i föregående lärmodul agerade observatörer.

Planera

Låt eleverna lära sig genom att använda kunskap i skolan för att skapa något nytt av värde för minst en (1) person utanför skolan. Utgå från frågan “Vem ska få ta del av det här?”

Använd Martin Lackéus stöd för värdeskapande som pedagogik när ni planerar:

  • Beskriv hur elever ska försöka skapa värde för folk utanför grupp/lärare/klass/skola i övningen.
  • Beskriv vem/vilka utanför grupp/lärare/klass/skola som de skapar värde för i denna övning. Får eleverna själva välja mottagare eller ska mottagaren vara specifik.
  • Beskriv vilka ämnesrelaterade kunskaper/förmågor de kan tillämpa i värdeskapandet för denna övning.
  • Beskriv lärmål för denna övning.
  • Beskriv hur ni tänker stödja eleverna i deras lärande.
  • Beskriv hur ni tänker bedöma elevernas insatser i denna övning.

Stäm av planeringen mot Martin Lackéus checklista för värdeskapande pedagogik och revidera planeringen för att maximera poängen:

  • Denna övning låter eleverna interagera med folk utanför klassen/skolan.
  • Denna övning låter eleverna skapa värde för folk utanför gruppen/läraren.
  • Denna övning uppmuntrar eleverna att våga misslyckas.
  • Denna övning låter eleverna äga processen själva.
  • Denna övning låter eleverna arbeta i team över tid.
  • Denna övning knyter an till ämnesrelaterade kunskaper/förmågor.
  • Denna övning låter eleverna arbeta repetitivt och försöka om och om igen.
  • Denna övning följer upp och ger feedback till eleverna utifrån aktiviter.

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
  • Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
Genomför lektion och observation.
Återkoppla ert arbete och diskutera

  1. Hur gick det att genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
  2. Vilka effekter hade de entreprenöriella inslagen på eleverna?
  3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
  4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Inkludering

I de två första lärmodulerna  under rubriken ”Inkludering” är syftet att ni ska få lära er om vad inkludering och delaktighet innebär, att planera undervisning som aktiverar alla elever och att fortsätta utvärdera och följa era framsteg för att utveckla elevernas engagemang för lärande och förmåga att ta ansvar.

Målet för det kollegiala lärandet
En märkbar förbättring av elevernas förmåga att ta lärandet i egna händer, av elevernas förmåga att ta ansvar och förmåga att få syn på och känna engagemang för sitt lärande för ökad måluppfyllelse och bättre resultat i alla ämnen.

Att utveckla elevernas entreprenöriella förmåga

  • Att utveckla elevernas nyfikenhet och initiativkraft
  • Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
  • Att utveckla elevernas självtillit och tro på sin förmåga

Planera för alla

Lärandemål

  • Lära oss om inkluderande undervisning
  • Planera en lektion utifrån faktorer som hjälper alla våra elever
  • Använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang
  1. Läs 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv
  2. Titta på filmklipp formativ bedömning som del i ett inkluderande arbetssätt
  3. Titta på filmklipp Lektionsplanering med sandlåda, lägereld och grotta
  4. Läs Thornburgs lärsituationer
  5. Läs Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill arbeta inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

En bensinmotor ska ha så hög verkningsgrad som möjligt (d v s kunna använda så mycket av energiinnehållet i bränslet som möjligt för att driva bilen framåt). Om vi jämför en lektion med en bensinmotor så är det en hel del lektioner som inte har den verkningsgrad som läraren hoppas att lektionen ska ha. Går man till gymmet och tränar får man bara starkare muskler om man lyfter vikter som är tillräckligt tunga för att muskeln ska behöva anstränga sig. På samma sätt är det med elevernas hjärnor i skolan. Det är bara när hjärnan utmanas och ”tvingas” tänka som eleven utvecklas. Under en rätt stor del av många lektioner kan eleven själv välja om den ska träna sin hjärna eller inte och det valet gör eleverna. En del tränar mycket under alla lektioner och en del tränar nästan inte alls.
Läs Johan Lindströms 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv

Ett inkluderande synsätt gagnar hela skolmiljön. Inkludering behöver inte handla om att alla barn befinner sig i en specifik klass och i samma klassrum hela tiden, utan att alla barn och elever ska känna tillhörighet och att man ingår i ett sammanhang. Det inkluderande synsättet handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära.

Ökat inflytande och delaktighet ökar barns motivation och engagemang att lära. Elever som upplever hög grad av inflytande väljer till exempel mer medvetet källor och resurser. De presenterar oftare mer avgränsade faktaområden med mer djup.

Delaktighet samspelar med inflytande. Barn och elever som känner sig delaktiga upplever sig ha mer möjlighet att utöva inflytande. Inkludering och tillitsfulla relationer ökar känslan av delaktighet som i sin tur främjar inflytande. Kontinuitet och begriplighet är andra faktorer som främjar delaktighet samt inställningen att det handlar om delaktighet här och nu och inte en förmåga som ska tränas upp inför framtiden.
– Skolverket


Helena Wallberg, formativ bedömning som del i ett inkluderande arbetssätt (9:50)

Helena Wallberg skriver på sin blogg Det inkluderande klassrummet om hur vi kan arbeta inkluderande i undervisningen. På bloggen presenteras David Thornburgs olika lärandesituationer: watering hole, mountain top, sand pit, cave, campfire, som kan fungera som ett stöd för att organisera lektionerna så att aktiviterna passar alla någon gång och på något sätt.

Thornburgs lärandesituationer

Campfire
(lägerelden)
En lärandesituation där ni kan diskutera hur kvalitet kan nås på bästa sätt, ge varandra tips.
Watering hole (vattenhålet) En lärandesituation där ni kan ge och ta respons och idéer.
Sand pit
(sandlådan)
En lärandesituation där ni kan experimentera själva eller med andra t.ex pröva idéer eller informationssök hej vilt!
Cave
(grottan)
En lärandesituation för eget arbete – självständigt tankearbete och produktion.
Mountain top (bergstoppen) En lärandesituation där ni kan visa upp vad ni gjort.

I filmklippet (7.00)kan du höra Helena Wallberg berätta om hur hon använt Thornburgs lärandesituationer för att planera upp en lektion.


Läs vidare om hur Helena tänker kring arbetet med Thornburgs lärsituationer.

Läs Specialpedagogens – Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill arbeta inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

För dig som vill lära dig mer:

Läs Skolverkets Det är skolans ansvar att alla elever lyckas

Läs Skolverkets Forskning för klassrummet, kapitel 5, om Inkluderande arbetssätt

Läs MåliMuns Vem planerar du för? 


Eva Minten, tilltitsfullt klimat och inkludering (6:19)

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Vika anpassningar brukar ni göra för att stödja och utmana elever som har svårt respektive lätt för att nå undervisningsmålen?
  • Vilka styrkor och svagheter har ni idag när det gäller:
    • Strukturer – uppstart – arbete – avslut
    • Delaktighet
    • Anteckningar
    • Instruktion
    • Arbetssätt
    • Modellering
    • Alternativ till att läsa texter själv
    • Möjligheter att arbeta ostört
    • Att inte begränsas av tid
  • Diskutera vilka utmaningar ni har i en av era klasser och hur ni redan i planeringen skulle kunna förebygga dessa?

Planera

Vilka förändringar skulle ni kunna göra i undervisningen som skulle gynna alla era elever? Planera en lektion där ni utgår från Wallbergs sju steg för inkluderande planering och stäm sedan av den mot hennes “checklista för lärare som vill arbeta inkluderande” för att möta elevers olika behov.

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
  • Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
Genomför lektion och observation.

Diskutera, förutom det ni själva har noterat

  1. Hur gick det att genomföra planeringen? Vad var lätt och vad var utmanande?
  2. Vilka effekter hade de planerade inslagen på eleverna?
  3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
  4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.

Revidera era observationskriterier efter era nya erfarenheter.

Aktivera alla elever

Lärandemål

  • Lära oss om delaktighet – varför och hur
  • Planera en lektion där eleverna aktiveras och blir delaktiga
  • Använda kriterier för att få syn på elevernas engagemang
  1. Läs utdrag ur Forskning i korthet – Bedömning för lärande, kapitel 2
  2. Titta på filmklipp Lärandets vitala verktyg
  3. Läs Talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
  4. Läs Att se lärandet
Frågan om det är arv eller miljö som påverkar individens utveckling har länge varit debatterad. Idag är utvecklingsteoretiker överens om att det är ett samspel mellan individens egenskaper och miljön som påverkar denna utveckling (Mönks & Mason, 2000). Interaktionen mellan miljö och personliga egenskaper bestämmer individens beteende och prestationer. Denna interaktion är dynamisk och livslång.

I undervisningssammanhang innebär detta att elevens förutsättningar interagerar med lärandekontexten och att undervisningens effektivitet beror på insatser från både läraren och eleven. Ett effektivt klassrum är därmed ett klassrum som karakteriseras av hög elevdelaktighet (Wiliam, 2007). Studier har visat att elever som deltar i klassrumsdiskussioner ofta blir mer framgångsrika, medan de som inte deltar missar en möjlighet att utveckla sin förmåga. Det vanligt förekommande mönstret – att läraren ställer frågorna, vissa elever svarar (ofta samma elever) och läraren utvärderar elevernas svar – behöver bytas mot ett dialogiskt klassrum om elevaktiviteten och undervisningens effektivitet ska öka. I ett sådan dialogiskt klassrum kan elevdeltagandet i diskussioner inte vara frivilligt och eleverna behöver ges mer tid för att tänka innan de svarar på frågor, men också möjlighet till att formulera egna frågor. Lärarens roll som utvärderare av elevers svar behöver bytas mot en aktiv lyssnare. Fokus bör inte i första hand ligga på om elevernas svar är rätt eller fel, utan huruvida svaren ger indikationer på lärande (Wiliam, 2007).

För att samla in information om var elever befinner sig i sitt lärande i ett dialogiskt klassrum har olika metoder utforskats. Dylan Wiliam har samlat och presenterat ett flertal metoder i en rad artiklar och böcker (t.ex. Wiliam, 2007, 2013). Bland dessa metoder finns bland annat ”inga händer upp”, som går ut på att läraren fördelar ordet slumpmässigt. Läraren ställer en fråga till klassen och väljer sedan slumpmässigt vilken elev som ska svara, för att sedan skicka frågan vidare till en annan slumpmässigt vald elev. Hur många elever som väljs beror på frågan och de svar som läraren får. Avslutningsvis kan läraren välja ytterligare en elev för att sammanfatta svaren och avrunda med en helklassdiskussion. Andra metoder går ut på att få information från alla elever samtidigt. Detta kan göras genom att använda digital teknik, som till exempel mentometerknappar, skrivtavlor eller så kallade utgångslappar, det vill säga elevers svar på en fråga från läraren som lämnas in i slutet av lektionen i samband med att eleverna lämnar klassrummet.
ur Forskning i korthet – Bedömning för lärande, kapitel 2, av Andreia Balan
Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg (Se hos UR)
Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg (28:32)

Läs Hanna Claessons Talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller
Läs Richard Lindes Att se lärandet

För dig som vill lära dig mer:

Läs Forskning i korthet – Bedömning för lärande, kapitel 2

Läs vidare på KvUtiS om Bedömning för lärande 


Daniel Barker, om digitalt responssystem i klassrummet (4:56)

Diskussion

  • Vad i moment A, tycker ni var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
  • Hur gör ni för att aktivera alla elever i klassrummet?
  • Lyft fram era personliga teorier
    • Varför är vissa elever aktiva och andra inte?
    • Hur påverkas elevernas aktivitet av tidigare erfarenheter av ämne, av att lyckas/misslyckas, kön, placering i klassrummet etc?
  • Utifrån era personliga teorier – vad skulle ni kunna pröva för att få till en förändring i klassrummet, så att fler elever blir aktiva?

Planera

Utifrån det ni hittills har lärt er i ert kollegiala arbete, ska ni planera en lektion där eleverna blir mer aktiva och delaktiga.  Välj ut en eller flera metoder som ni vill prova och introducera för eleverna i er undervisning.

  • Exempel från Moment A Löpeld, kortskrivande, EPA, dubbelcirkel, att räcka upp plattan, etc
  • C3B4ME – se tre före mig, dvs att eleverna tränas i att använda sig av tre källor innan de frågar sin lärare om hjälp. T.ex. kan de (1) läsa instruktionen, (2)  undersöka om svaret finns på dator/i lärobok, (3) fråga en kompis innan läraren tillfrågas.
  • Loggbok, använd loggbok för att reflektera kring undervisningen – vad gick bra, vad gick mindre bra, vad behöver jag tänka på till nästa gång, vad skulle jag vilja att läraren gick igenom nästa gång.
  • Ställ frågor som skapar tänkande, öppna och rika frågor, se filmen Feta frågor i BFL och Questioning toolkit. En god idé kan vara att reflektera och värdera de frågor som man väljer att ställa. Det gör det möjligt att identifiera och välja ut bra frågor, centrala frågor som för lärandet framåt. En modell för frågor som synliggör tänkande, är Varför är ___ ett exempel på ___ ?-frågor. Istället för att t.ex. fråga om ”Är magnesium en metall?” kan läraren fråga ”Varför är magnesium ett exempel på metall?”.En annan typ av frågor är kontrastfrågor.Istället för att fråga ”Hur var livet under apartheid?” kan läraren fråga ”Hur skilde sig livet för svarta och vita åt under apartheid?”. ”Är fladdermusen ett däggdjur?” kan istället formuleras som ”Varför är fladdermusen ett däggdjur men inte pingvinen?”

Läs mer om några webbaserade digitala responsverktyg på Skolverket och om fler undervisningstekniker på KvUtiS.

Observera

De som genomförde lektionen i föregående lärmodul kommer denna gång istället att agera observatörer.

Observationens fokus ska ligga på eleverna och i vilken utsträckning de är engagerade i undervisningen. Använd de kriterier som ni arbetade fram i Moment D i föregående lärmodul.

Var särskilt uppmärksam på om du kan se mönster i elevgruppen:

  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan pojkar och flickor?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som är låg-, mellan- eller högpresterande?
  • Vilka skillnader i engagemang och ansvar kan du se mellan de som sitter långt fram, vid dörren, längst bak, utanför klassrummet?
  • Vilken typ av engagemang kan du se – beteendemässigt, känslomässigt eller kognitivt?
Genomför lektion och observation.

Återkoppla ert arbete och diskutera

  1. Hur gick det att genomföra planeringen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
  2. Vilka effekter hade metoderna på eleverna?
  3. Vad kan vi se för framgångsfaktorer som vi kan arbeta vidare med och utveckla?
  4. Vad kan vi se för riskfaktorer som vi kan förebygga och minimera?
  5. Vilka nya utmaningar har blivit uppenbara?

I den första lärmodulen “Undervisning som gör skillnad” som genomfördes hösten 2015, tog varje arbetslag fram kriterier för att följa upp effekterna av det kollegiala arbetet i undervisningen (moment C) och dessa kriterier har sedan reviderats i slutmomentet i varje lärmodul (moment D). Inför vårterminens arbete kommer ledningen göra en sammanställning av dessa som stöd för det fortsatta arbetet och därför ska ni skicka arbetslagets observationskriterier till Camilla och Sara.

Erfarenheter och slutsatser i arbetet med inkludering

Diskutera de viktigaste erfarenheter och slutsatser ni gjort under arbetet med inkludering kopplat till målet:

Att utveckla elevernas entreprenöriella förmåga

  • Att utveckla elevernas nyfikenhet och initiativkraft
  • Att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar
  • Att utveckla elevernas självtillit och tro på sin förmåga

Utgå ifrån observationer som ni genomfört i arbetet med “Planera för alla” och “Aktivera alla elever” och sammanställ slutsatser och erfarenheter utifrån frågeställningarna:

Framgångsfaktorer

  • Vad har vi sett som fungerat och som vi behöver fortsätta med? Och för vem och i vilka sammanhang har detta fungerat?
  • Vad har vi sett som är intressant men som vi behöver fördjupa våra kunskap och kompetens kring?

Riskfaktorer

  • Vad har vi sett som varit svårt och utmanande och som vi behöver fortsätta arbeta med? Och för vem och i vilka sammanhang har detta varit svårt och utmanande?
  • Vad har vi sett för riskfaktorer som vi behöver få en fördjupad förståelse kring?
Share Button

3 reaktioner på ”Vårterminen 2016 Naverlönnskolan”

Kommentarer är stängda.

Kvalitet och Utveckling i Svedala